Tillbaka från semestern

Hallo Schweden!
Jag lever faktiskt, tro det eller ej. Har bara haft fullt upp med att skippa skolan för att chilla på annan ort den senaste veckan. Så vad har jag haft för mig sedan jag kom hem från sydön? Sov i princip hela helgen, hade mycket sömn att ta igen och det var så himla skönt att sova i sin egna säng och att det verkligen var helt knäpptyst. Sen fick jag smått panik resten av helgen eftersom jag inte hade folk runtomkring mig 24/7 och jag var tvungen att komma tillbaka till vardagen igen, men jag överlevde.
 
Skolan började ju igen förra veckan och det var faktiskt inte det roligaste att gå tillbaka till skolan men det är ju det jag är här för att göra såååå. Jag har i alla fall gått med i skolans tjej cricket lag nu så jag har träning varje måndag och matcher varje tisdag. Kan ju inte direkt säga att jag är något proffs än efter en träning, men det är kul och jag har något att göra också.
 
Nuuuu till det roliga. Förra fredagen åkte jag, Mary och Alan till Mount Manganui för att stanna i deras timeshare i en vecka. Timesharen var huuuuur nice som helst och låg bara cirkus 50m från stranden så vi hade havsutsikt från balkan. Så mina senaste dagar har liksom bestått av sol, hav, mat, bokläsande osv. Träffade också några tyska kompisar som var med på sydöresan som bodde i Mount, Mia och Lisa. Lite bilder från en av mina många strandpromenader:
Just den där dagen hade jag inget sunblock på mig och satt ute på klipporna i nån timme innan jag gick tillbaka. Hade blivit varnad tusen miljarder gånger att NZ solen är stark på grund av tunt ozonlager osv men jag tänkte att dem överdrev, dumt av mig. Gissa vem som var kräfta senare och hade så ont att jag inte ens kunde sitta i spapoolen för att jag var så bränd. Förhoppningsvis kommer jag bli brun som en pepparkaka då :):) Fräknarna har återvänt och håret har blivit solblekt, yay.
 
Om man sen klättrade uppför berget, vilket var lite jobbigt jaaa men vi gjorde det ändå ett antal gånger, möttes man av denna utsikt:
Ganska, ganska så nice utsikt.
 
En av dagarna gick jag och Mary upp jättetidigt för att åka till Whakatane och White Island. White Island är då en ö som ligger typ 50 miles från land och är NZs mest aktiva vulkan och hade senast utbrott senast den 11 oktober. Vi åkte ut dit med båt och det tog typ 1 och en halv timme. När vi kom ut till ön fick vi varsin hardhat och oxygenmask. Man behövde inte använda oxygenmasken om man inte ville, men den var bra att ha ibland när det kom massa rök mot en och det kändes som om hela halsen var full av sot. Men det var en jättecool upplevelse eftersom det bubblade lite här och där och kom rök ur marken och massa. Det första de sa till oss när vi kom ut till ön var vad vi skulle göra om vulkanen skulle få ett utbrott, men den fick ju lyckligtvis inte det när vi var där.
 
Så nu är ni up to date med vad jag har för mig. Nu är det långhelg eftersom det är Labor Day på Måndag och sen är det ca 1 vecka skola kvar och sen är det sommarlov för mig (eftersom inte jag gör några exams).
 
Hugs and kisses

Tre månader i kiwiland

Once upon a time i visited a far far away land that has ginormous mountains, a cold as lake and an old as steamboat. You'll never believe this place. In this land there are lots of crazy people doing crazy things. They jump off bridges tied to elastic bands, drive fast boats with jets, fly off mountains, eat huge burgers, drink out of teapots, ride glass boxes to the sky, slide down mountains on wooden planks and the people are named after fruits. It's such a crazy land, you'll never believe it.

Dag 10&11 Queenstown - Twizel - Christchurch

Dag 10

En ganska tidig morgon igen eftersom vi var tvungna att vara utcheckade från vårt hostel vid halv 11. Vi gick upp, åt frukost, duschade och packade våra väskor och lämnade dem i bussen. Sen hade vi 3 timmar fritid i Queenstown då vi i princip inte gjorde någonting eftersom vi var rätt trötta allihopa, speciellt jag och Malin. Sen åkte vi buss i någon timme och det var dags för Jet Boat Ride! Kan ju säga att jag inte alls var taggad, vädret var kallt och blåsigt och jag frös väldigt mycket + att jag var väldigt trött. Det gick över till övertrötthet när vi väntade på vår tur så jag roade mig själv ganska lätt den halvtimmen innan vi fick hoppa in i båtarna. Fanns ingenting att göra så vi tog en hel del fula bilder istället.
 
Sen var det vår tuuuur. Var fett otaggad och trodde vi skulle åka runt och kolla på lite saker, men jag hade ganska fel. Hela båtturen gick ut på att chaffören ville blöta ner oss så mycket som möjligt och skrämma oss så mycket han kunde också. Det gick snabbt med tvära vändningar och stopp. Var så sjuuuuukt kul. Helt klart värt väntan även fast jag innan kände för att gå tillbaka till bussen och sova. När vi kom tillbaka var alla lagomt blöta.. Mitt hår var blött och tovigt efter, såg lite ut som en lejonman...
 
Sen var det återigen en busstur på 2,5 timmar och sen kom vi fram till vårt sista hostel för denna resa i Twizel. Tråkigare ställe har jag aldrig varit på tror jag så vi sprang mest runt och umgicks så mycket vi kunde eftersom det var sista eftermiddagen/kvällen med gänget. Efter middagen var det dags för sista utmaningen i våra djurgrupper och det var att vi skulle få klä ut killarna till tjejer och vi fick en halvtimme på oss. Måste säga att vi lyckades rätt bra ändå...
 
Efter lite catwalk och grejer så skulle vi ge våra "buddy-gifts". Första dagen lottades det ut buddies till alla i gruppen och man skulle köpa en present till denna för 5 dollar. Jag hade köpt en liten pingla till min buddy och jag fick en bit av ett bungyrep av Line som hade mig som buddy. Efter det fick alla varsitt gruppfoto och resten av kvällen sprang vi runt och signerade varandras kort och skrev hälsningar till varandra. Vid halv ett fick vi inte vara uppe längre utan var tvungna att gå och lägga oss, jag och Alex låg dock uppe till typ 2, halv 3 och pratade om allt innan vi somnade.
 
Dag 11
 
Tidigaste morgonen på hela touren, 05.20 var vi tvungna att gå upp idag eftersom vi hade en lång väg till Christchurch. En seg busstur och det var kolsvart när vi lämnade Twizel. Hela bussen halvsov i princip hela bussresan. Vi fick i alla fall se en fin soluppgång.
 
Vid 11 tiden var vi framme vid flygplatsen och folk började säga hejdå till varandra. Vid 12 tiden var det min tur att åka och det var sjukt sorgligt att lämna alla människor, de hade ju trots allt blivit som min familj under de där dagarna och vissa av dem kommer jag ju nog aldrig se igen. Sorgligt men sant. 11 underbara dagar på sydön med underbara människor. Kommer aldrig glömma den här resan för vi hade alldeles för mycket kul för att det ska glömmas bort. Det bästa med resan måste nog varit Queenstown och Nevis Bungy Jump, en upplevelse utöver det vanliga. De jag saknar mest är våra mongostunder i vårt rum med Alex, Malin, Vale & Flo. Vale & Flo har jag ju iofs här i Hamilton men Flo åker hem till Chile på tisdag redan, Vale stannar dock till december. MALIN OCH ALEX KOMMER JAG JU TRÄFFA IGEN NÄR VI ÅKER TILL AUSTRALIEN DEN 29 NOVEMBER. ELVA DAGAR I AUSTRALIEN WIIIIIHHHHHHHH!!

Dag 9 QUEENSTOWN

Dag 9

DAGEN MED STORT D. Vi gick upp vid 7 efter ca. 3-4 timmars sömn, klädde på oss och gjorde oss i ordning. Malin lyckades med att få i sig lite frukost men inte jag och Alex vi var alldeles för nervösa. Gruppen som skulle hoppa Nevis bungyn och göra Nevis swingen på morgonen var jag, Alex, Malin, Felix, Anne, Line, Marcello, Andrea, Luisa och Chandra. Så vi gick ner till AJ Hackets "station" nere i town där vi fick visa upp våra lappar (vi hade betalat dagen innan) och de vägde oss. Sen satt vi och väntade på bussen som skulle ta oss ut till själva bungyn. Efter en 40 minuter lång bussresa kom vi fram och hela magen knöt sig när man faktiskt såg själva bungyn. Det var väldigt högt... Förstod varför det var NZ/Australiens högsta bungy jump. Dem tog på oss utrustning och vägde oss sedan igen.
 
Sen var det alltså dags att åka ut till bungyn. Det gjorde man som i en liten hissformad sak. Lite läskigt var det, fast läskigast tyckte nog Andrea att det var. Han blundade hela resan över till plattformen och fegade sedan ur hela bungy jumpet. Han var tydligen väldigt höjdrädd och ja, det syntes.
 
När man kom ut till plattformen spelades det väldigt hög musik, antar att det är för att få folk att slappna av mer. En av killarna hjälpte till med att sätta på något på mina ben och sen var det bara att vänta på din tur och kolla på när de andra hoppade. Fanns en fin glasruta mitt i golvet på plattformen också så man kunde se hela vägen ner.
 
Först ropade de upp Malin, men hon var inte klar med sin utrustning så då blev det min tur. Det stack till i magen som tusan när de sa "Annie you're next" och jag började panika. Sprang runt på plattformen och var så äckligt nervös. Nervös tjej:
 
Aja, sen fick jag komma in i själva hoppgrejen. Där de satte mig ner och började fästa saker till mina ben och förklarade hur jag skulle göra för att lossa fötterna när jag hoppat så att jag slapp dras tillbaka upp och ner och få massa blod i huvudet. Sen mitt när jag sitter där så börjar denna låten spelas. Anne och Line som följt med ut för att kolla på när vi hoppar står mitt emot mig och jag sitter och sjunger lite fint för att försöka lugna ner mig.
 
Sen kommer snubben tillbaka, går igenom en gång till hur jag ska göra för att lossa fötterna sen drar han i mina fötter och jag skriker till. Är så himla nervös just nu så jag inte riktigt vet hur jag ska reagera och jag är så rädd att jag skakar. Han börjar putta ut mig mot plattformen och jag tittar ner och de kryper i magen, sen tittar jag rakt fram och tänker titta inte ner, titta inte ner. Jag tar smååå smååå steg och sen stannar jag. Han vill att jag ska gå längre och efter några sekunders tvekande tar jag de sista små stegen. Sen säger han till mig att vinka till kameran och sen hör jag "Are you ready?". Okej, det är alltså nu jag ska hoppa. Visste att jag inte fick tveka för om man började tveka skulle det bara bli värre och man skulle bara bli mer nervös. "Don't think about it, just jump. 3...2...1...." OCH JAG HOPPAR. (Vet att det ser lite ut som han puttar mig på filmen, men jag hoppar faktiskt. Han håller endast i mig) Jag skriker och hela magen vrider sig ut och in men jag hoppar!!! De första sekunderna tänkte jag bara helvete, vad har du precis gjort? När jag faller mot marken tror jag helt seriöst att jag håller på att dö och förvirringen blir total när du helt plötsligt börjas dra uppåt igen och sen falla tillbaka mot marken.
 
Efter andra studsen försöker jag då ta loss mina fötter, men det går inte sådär jättebra. Tänker att jag ska skita i det, men känner sen hur allt blod kommer till huvudet och ger det ett nytt försök. Trodde jag skulle dö där ett tag när fötterna släpptes. Sen börjar de dra upp mig och hela vägen upp sitter jag bara och skrattar för mig själv och när jag väl kommer upp hoppar jag runt som en duracell kanin, extrem adrenalinkick!
 
Film på mitt bungy jump finns här
 
Sen var det då dags för nästa grej ute i Nevis stationen och det var världens högsta swing. Jag och Alex hade bestämt att vi skulle göra den tillsammans så vi fick återigen väga oss och sen gå till gungan. Där fick vi på oss ny utrustning och trots att vi nyss hoppat bungy blev vi nervösa igen. Killen fäste oss i gungan och bad oss le åt olika kameror och släppte sedan ut oss en bit så han sedan kunde droppa oss. När vi suttit där ett tag säger han "Do you want a countdown?" Jag hinner börja säga: "N" och sen släpper han oss. 70m fritt fall var ganska nice.
 
Nä Swingen var kul, men bungy jumpet var sååååå mycket bättre! Men har i alla fall gjort världens högsta swing nu också! Sen var det dags för oss att sätta oss på bussen tillbaka till Queenstown och när vi kom tillbaka till vårt hostel var jag och Alex tvungna att springa runt i våra nya kläder. T-shirten man fick om man hoppade bungyn och kepsen man fick när man gjort gungan.
 
Sen var det dags för vår eftermiddagsaktivitet som var horseriding! Rätt nöjd blev jag för jag fick den finaste hästen, haha. När vi kom dit sa jag att jag ville ha skäcken och de gav mig en häst som hette Riley och kom sedan med skäcken och sa "This is Riley" så jag var rätt glad. Vi red i alla fall förbi massa Sagan Om Ringen platser, bland annat Misty Mountains och skogen där Boromir dog. Gjorde mig som LOTR tönt rätt glad. Kändes dock som man var i Middle Earth när man red runt på en häst i de fina landskapet med alla berg överallt.
 
Det var en magisk ridtur som varade i ca. 3 timmar. Garanterat en av de bästa i mitt liv! När vi kom tillbaka var jag tvungen att ta lite fina selfies med hästen, hehehe.
 
När vi kom tillbaka till hostelet igen var det ganska sent. Så vi gjorde oss snabbt i ordning och sen ner till town för att äta. Men inte var som helst utan FERGBURGER! Världens bästa hamburgare typ, bästa jag ätit och enorma var dem.
 
Sen var det dags att gå tillbaka till vårt hostel för att möta upp resten av gruppen och leka lekar. Vi blev uppdelade i våra djurgrupper igen och fick en lista med massa saker man skulle göra i Queenstown och man skulle ha bildbevis på allt. Typ skrämma jobbarna på fear factory, äta av en främlings fergburger, ta kort på en rutschkana, ta kort med en polis, göra en pyramid med främlingar. Så där sprang vi runt över hela Queenstown i princip hela kvällen och höll på. Det var väldigt kallt, men kul hade vi. Min grupp kom dock sist.. Vi hittade seriöst inte en ända polis så till slut tog vi kort med en poster, hahaha.
 
Jag och Malin gick sen tillbaka till hostelet där vi satt själva ett bra tag och skrattade åt allt! Vi tänkte gå och lägga oss vid elva, men då kom sydamerikanerna in till vår stuga så jag, Vale och Malin stannade uppe med dem ett bra tag och vi var så trötta att allt var hilarious. Tror vi kom i säng vid 3 tiden idag igen, hehe.

Dag 7&8 Wanaka - Milford Sound - Queenstown

Dag 7

Rise and shine tidigt idag igen. Ännu en lång bussresa framför oss, men dagens bussvy var helt AMAZING. På väg till Milford Sound åkte vi igenom en tunnel och när vi kom ut ur den gapade i princip alla, var dock inget som gick att fånga på kamera. Man måste åka dit för att förstå hur fint det var med de höga bergen och allt vatten som rann längs väggarna. I alla fall så gjorde vi några fotostopp på väg till Milford men även lite bussrutefoton.
 
Efter en hel del buss kom vi äntligen fram till Milford Sound och åkte ut med vår båt som vi skulle spendera natten på. Har inte så mycket mer att säga om Milford än att det är så himla vackert och vi bodde verkligen hur fint som helst och maten var sååååå god! Här är vårt rum på båten:
 
Man fick välja att åka runt med en minibåt eller kajaka när vi kommit fram till vår sovplats. Jag valde att ta båten för att försöka få lite fina bilder.
 
När vi kom tillbaka från båtturen så bestämde sig jag och några till oss för att vi skulle bada. Ja ni hörde rätt... Det var 9 grader i vattnet så det var en väldigt uppfriskande simtur kan jag i alla fall säga ;) Nej det var rätt kul och jag kan nu säga att jag badat i Milford Sound!
 
Efter badet tog vi en låååååång varm dusch och höll nästan på att missa middagen. Middagen var en najs buffé med väldigt god mat. Dock mådde alla lite halvt illa efteråt eftersom vi åt så mycket.. Resten av kvällen sprang vi runt och lekte på båten och fick faktiskt och la oss hyffsat tidigt för att vara oss.
 
Dag 8

Väckning hände klockan 7 och vi åt en grymt god frukost. Sen åkte båten ut på Tasmanhavet vilket var ganska gungigt men den åkte tillbaka ganska snabbt. Vid 10 tiden var vi på land igen och återigen på bussen. Denna gång var det destination QUEENSTOWN!!
 
Innan vi kom till vår accommodation gjorde vi ett stopp vid AJ Hacket Kawaru Bridge Bungy där vi fick reda på mer om bungyns historia och de som ville och hade pengar fick chansen att hoppa den 43m höga bungyn som var den allra första bungyn i världen. Kan säga att jag fick lite av en chock när vi stod där och såg de andra hoppa, 43m såg väldigt högt ut och dagen efter skulle jag hoppa 134m bungy.... Ja, jag började bli nervös redan då.
 
Sen åkte vi till vår accommodation, gjorde oss i ordning och gick ut för att äta i Queenstown och vid nio tiden mötte vi upp resten av gruppen vid Fear Factory för att göra ett besök i deras Haunted House. Vet ni hur läskigt jag tycker att spökhus är eller? Det var kolsvart hela vägen och man kunde inte se ett piss. Folk kom och tog i dina ben, ditt hår och dina armar. Sa läskiga saker, lysande lampor här och där, kedjor som hängde från taket osv. Kan säga att jag blundade hela vägen och gick med mitt huvud nerböjt och skrek väldigt mycket mellan skrattattackerna. Nej fy, det var kul men inget jag gör frivilligt. Blev ju i princip tvingad av mina kära vänner. Usch. Var skönt att skrika ur sig lite nervositet inför morgondagen dock..
 
 
 
När vi kom tillbaka till vårt motell träffade vi de tyska killarna vi träffade i Motueka (som låg en dag före oss) så hängde med dem resten av kvällen/natten. Vi kunde ju inte sova på grund av att vi var alldeles för nervösa så vi var uppe till typ 4-5 den natten med tyskarna. När vi skulle gå till deras rum mitt i natten och det var kolsvart ute lyckades ju klantarsel Annie hoppa rakt in i ett träd så jag fick ett stort och ganska djupt rivsår. Fråga inte ens hur jag lyckades med detta...
 
Underbart fina Queenstown!

Dag 5&6 Motueka - Franz Josef - Wanaka

Dag 5
Vi gick upp jättetidigt eftersom vi hade en lång bussresa till Franz Josef så det blev mycket sovande i bussen denna dag. Ett stopp på vägen var The Pancakes Rocks!! Namnet är ganska uppenbart när man såg dem, ser ut som pannkakor som är travade på varandra. Fanns även en hel del blowholes där också som sprutade ut en massa vatten.
 
Efter ett par timmar var vi äntligen framme i Franz Josef, checkade in på hostelet och de som ville fick åka och kolla på glaciären. Självklart gjorde vi det, även fast vi var grymt trötta och det var en bit att gå. Fanns bilder på hur glaciären såg ut 2008 och det var en extrem skillnad. Den var såååå mycket större, sjukt läskigt hur fort den har krympt.
 
Tillbaka på hostelet igen åt vi middag och sen gick vi till "Hot Glacier Pools" och badade i någon timme. Såååå mysigt, har tyvärr inga bilder därifrån men det var så himla fint och framförallt varmt!
 
Dag 6

Idag blev det att gå upp tidigt, de hade sagt till oss att vägen var stängd (den hade varit de för grupperna framför oss) så vi hade en 12 timmars resa framför oss till Wanaka och skulle därför missa Puzzling World. Men gissa?! Vägen var öppen, så istället för 12 timmar i bussen blev det 6 timmar och det tror jag nog alla var väldigt glada över.
 
Vi åkte förbi sjukt mycket fint landskap och kom sen fram till Wanaka där vi först fick skjuts in till town för att äta och vi passade på att ta lite kort också.
 
Sen bar det av till PUZZLING WORLD!! Tänk er en stor lekplats med massa synvillor och en giant as labyrint utanför så har ni Puzzling World. Vi spenderade cirka två timmar där, varav typ en timme var i labyrinten och vi sög. Hittade ett torn av fyra och sen stängde dem och vi var tvungna att gå därifrån. Roligt hade vi i alla fall!
 
På kvällen hade vi ledig tid och egen middag så jag, Malin & Alex gick till en italiensk restaurang och hade mysmiddag. När vi kom tillbaka till vårt hostel var det dags för kultursaker. Vi fick lära oss en maori sång som hette Tutira Mai med tillhörande dans och även THE HAKA. Fast vi hann inte med att lära oss movesen till The Haka..
 

Dag 3&4 Kaikoura - Motueka

Dag 3

Idag fick vi sova lite längre än dagen innan, men det var fortfarande en tidig morgon. Denna morgon kunde man gå upp tidigare och åka på whalewatching eller swimming with dolphins. Det kostade ju dock en hel del och jag ville spara mina pengar till Queenstown. Så vi andra var tvungna att checka ut från vårt hostel vid nio tiden och sen spendera 4 timmar i lilla Kaikoura. Fanns inte så mycket mer att göra än att gå till stranden, så det var det vi gjorde och spenderade några timmar där. Jag hittade även en snäcka, en Pāua.
 
Sen hade vi ännu en lång bussresa framför oss till Motueka. När vi kom fram på kvällen hade man chansen att göra skydive i solnedgången, jag hade länge velat mellan skydive och bungyjump men bestämde mig för att göra bungyjump i Queenstown istället eftersom det känns mer nya zeeländskt en skydive. Plus att bungy är läskigare enligt alla som gjort båda ;)
Älskade stället vi bodde på i Motueka, det var som en stor lekpark och man bodde i sitt egna lilla hus. Delade rum med Alex och två andra tyskor, Anne och Emilia. Det var en annan sydöresa där (SIA2) när vi kom fram som låg en dag före oss (man stannade två nätter i Motueka) och jag och Alex blev rätt bra vänner med några tyskar från den gruppen. Vad vi lyckades med denna dag var att låsa ut oss själva från stugan så Alex fick hoppa in genom fönstret, hahaha. Blev en väldigt sen natt, men kul hade vi.
 
Dag 4

Idag gick vi upp tidigt och åkte till Abel Tasman National Park. Halva gruppen skulle börja med kajakerna och andra halvan gick. Vi började med att gå och det var så himla fint!! Finaste jag sett måste ju varit när vi gick över en massa vatten och folk skrivit massa saker med stenar i vattnet. På ett ställe stod det "Will you marry me?" SÅ HIMLA FINT!!!
 
När vi ätit lunch på den jättefina stranden, var det äntligen vår tur att kajaka! Äckligt jobbigt var det, men det var ett så himla fint ställe att kajaka på. Andra gruppen hade sett delfiner, det gjorde tyvärr inte vi. Men vi såg i alla fall några sälar. Om ni inte redan ser det på bilderna så hade inte jag någon solkräm på mig och solen var väldigt stark, någon var lite solbränd hemma på hotellet sen..
 
Trötta och nöjda satte vi oss på bussen tillbaka till Motueka och vårat hotell. Där träffade vi en ny sydöresagrupp (SIA4) som låg en dag bakom oss. Där fanns det även två svenskar, en tjej och en kille som vi pratade lite med. Det var tänkt att vi skulle lägga oss tidigt idag eftersom vi skulle upp jättetidigt morgonen efter, men ja varför sova när man kan göra annat? Blev rätt sent vår sista natt i Motueka också..

Dag 1&2 Christchurch - Kaikoura

Dag 1

Satte mig på flyget i Hamilton vid 11 tiden och kom fram till Christchurch cirka halv 1. Där träffade jag Alexandra som kommit med sitt flyg från Wellington och vi satt och pratade och spelade kort osv till klockan 5 när vi skulle träffa de som vi skulle spendera de kommande 10 dagarna med. Vi satte oss på bussen och åkte till ett hostel i Christchurch. Första natten var rummen redan bestämda så jag hamnade i samma rum som Alex och två tyska tjejer, Emma och Hannah. Vi åt middag och gjorde sedan lite lekar för att lära känna varandra och lekte lite i lekparken. Ett besök på Countdown (Ica typ) hann vi också med innan vi alla spända på vad som skulle hända de kommande dagarna gick och la oss.
 
Dag 2

Började dagen med frukost, packade väskorna och sedan gick vi på bussen för att åka in till Christchurch. Där spenderade vi några timmar med att titta på den förstörda staden, det var en väldigt stor jordbävning där för några år sedan och staden har fortfarande inte reparerat sig sen dess. Vi besökte också ett museum och en jättefin park! Angående elefanten så är det Frocetto, vår tourmaskot. Italienarna döpte honom och jag har nu tagit reda på vad hans namn betyder om man översätter det, hahahahaha. Tänker inte skriva det här.
Efter Christchurch började bussresan mot Kaikoura. En liten stad med väldigt fin utsikt. Där åkte vi direkt och kollade på en massa sälar, mest sälbebisar men även stora sälar också. Vi gick lite väl nära de stora sälarna för en av dem gick till attack, tänk er en väldigt stor säl som hoppar mot dig... Klart man blir rädd.
Sen åkte vi till nästa natts boende som var i Kaikoura. Fanns inte direkt mycket att göra där så jag och Alex gick på en promenad innan middagen för att undersöka byn lite. Vi hittade en så himla fin strand som vi spenderade nån timme på. Efter det var det BBQ på hostelet och lite fler lekar, vi delades in i "djurgrupper" som vi skulle få göra olika uppdrag med varje kväll sa dem. Inte för att det direkt blev varje kväll men typ en eller två kvällar efter gjorde vi lekar med de grupperna.
Sen gick vi och la oss, jag och Alex delade rum med två tjejer från Chile denna natt. Flo och Vale.

SYDÖN

Åhhh jag har så mycket att berätta och skriva, kom hem igår efter 11 underbara dagar på sydön. Klippte ihop en snabb liten film med videoklipp från resan och det kommer komma detaljerade inlägg med massvis med bilder senare. LOVAR! Så länge får ni en liten film. Det är faktiskt en anledning till att Counting Stars spelas i filmen och det är för att det är våran tour anthem. Varje morgon på bussen så spelades denna låt, de första dagarna tyckte vi det var irriterande men i slutet en dag när vår tourmanager glömde bort att spela låten skrek hela bussen att vi ville höra låten så till slut fick vi höra den. Nu kommer den alltid att påminna mig om SIA3 (South Island Adventure 3) och dessa bra dagar med grymma människor!