Efter en månads tid

Det har alltså redan gått över en månad sedan jag lämnade Sverige. Om jag ska vara helt ärlig var den sista veckan i Sverige den mest psykiskt påfrestande veckan jag varit med om, egentligen från den dagen vi fick sommarlov till den dagen jag åkte. Varje gång jag träffade människor kändes det som sista gången jag såg dem och jag har nog aldrig gråtit så mycket och så ofta under en så lång period någonsin. Jag sköt upp packandet hela tiden eftersom jag verkligen inte ville åka. Att säga hejdå på arlanda var också något av de absolut jobbigaste jag varit med om. När jag sedan kom in till gaten och träffade de andra svenska tjejerna mådde jag genast bättre och förväntansfulla Annie kom tillbaks, i alla fall till Helsingfors. De två andra långa flygen när man mest var tyst och tankarna gick då ville jag bara hem och ångrade att jag någonsin gett mig in på det här.
 
När vi väl landade på Nya Zeeland blev allt så mycket bättre och jag har inte haft någon hemlängtan sedan jag kom hit. Nu är väl stadiet när den borde komma snart, alla säger så i alla fall. Saker är inte nytt och spännande längre, men vet ni vad det kallas? Vardag!
 
Hahah förresten, vi kollade på Man vs. Wild häromdagen och jag satt och funderade hela tiden varför jag kände igen denna man. Kom på det till slut, var ju killen i safety videon för Air New Zealand. Deras safety videos är bara grymma, speciellt hobbit versionen, kolla bara!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback